Vapensköldar

Det adliga vapnet

Det verkar klart att Feodor Aminoff enligt rysk sed inte hade något släktvapen. Vapnet har ritats i samband med att han fick ett kungligt vapenbrev av Gustav II Adolf. Vapnets drag tyder på att dess förebilder kan ha varit vapen som använts av både baltiska och svensk adelsätter av högre rang. I dessa vapen förekommer det nämligen på flera håll en kvadrerad sköld där två fält upptas av korslagda krigiska emblem ensamma eller korsade genom en krona och de två andra fälten pryds av något upprest djur.

 

Vapenbeskrivningen lyder som följer: En fyrdelad sköld i rött och guld. I första och fjärde fälten i rött två glavenstakar i silver med sporrfanor i guld korsade genom en krona i guld. I andra och tredje fälten en springande hjort i naturfärg. På hjälmen en krans i rött, guld och silver och som hjälmprydnad en halv hjort mellan två uppresta glavenstakar. Lövverket i rött, guld och silver.

Vapenskölden som används i den finska Adelskalendern har en litet annorlunda beskrivning (av G.Granfelt). Den enda egentliga skillnaden finns i  lövverkets färg, där endast rött och guld används. Vapenbeskrivningen lyder som följer: En fyrdelad sköld i rött och guld. I första och fjärde fälten i rött två glavenstakar i silver med sporrfanor i guld korsade genom en krona i guld. I andra och tredje fälten en springande hjort i naturfärg. På hjälmen en krans i rött, guld och silver och som hjälmprydnad en halv hjort mellan två uppresta glavenstakar. Lövverket i rött och guld. 

Vapenskölden som används på denna hemsida följer denna beskrivning.

Det friherreliga vapnet

Inom den svenska heraldiken fanns det en tradition att personer som upphöjdes i friherrlig värdighet placerade sitt adliga vapen som hjärtevapen och omgav det med, oftast, fyra fält. För Johan Fredrik Aminoff, som redan hade fyra fält i sitt adliga vapen skulle en sådan lösning ha lett till en invecklad och i mindre format rätt svåruppfattad komposition. Johan Fredrik valde en betydligt bättre lösning genom att bevara skölden oförändrad och bara särskilja den från den adliga skölden genom att omge den med en bård. Den oförändrade skölden har därför omgetts med en bård i stål med åtta naglar av samma metall. På grund av tidens bristande heraldiska insikter har i den officiella beskrivningen glavenstakarna oriktigt betecknats som fanor med svarta stänger. På skölden vilar en friherrekrona mellan två med samma krona krönta hjälmar. Den högra hjälmen (till vänster för åskådaren) uppvisar det adliga vapnets hjälmprydnad oförändrad, den vänstra ett krönt blått tupphuvud mellan två gröna kvistar. Över den stora friherrekronan svävar Alexander I:s namnchiffer i guld omgivet av en strålgloria i guld över korslagda fanor, den högra med en lagergren och en ekgren korsade, den vänstra med ett svart (malteser)kors. Sköldhållarna är två tillbakaseende björnar som håller i var sin sabel. De är hämtade ur Satakuntas vapen och syftar på Johan Fredriks ställning som chef för Björneborgs regemente. Ett band ur skölden upptar ättens motto. Nec adversa nec prospera flectent, varken motgång eller medgång må inverka.
 

Den nya hjälmprydnaden är ett resultat av tidens bristande vetande. Johan Fredriks mor var född Rotkirch och hjälmprydnaden var hämtad ur hennes vapen. Man trodde då att detta vapen upptog tre krönta tupphuvuden, medan det rätteligen uppvisar tre krönta örnhuvuden. Inplaceringen av Alexanders namnchiffer, ett kejserligt nådevedermäle som inte fick användas hur som helst, kan kritiseras ur två synvinklar. Dels var det ju Gustav IV Adolf som förlänade Johan Fredrik friherrevärdigheten, dels är det oheraldiskt att placera ett emblem som svävar fritt över ett vapen. I princip skall vapnet ju kunna bäras, inte bara avbildas. Gentemot den första anmärkningen kan man invända att det ju faktiskt var Alexander I som förlänade den friherreliga värdigheten i den omfattning som den hade när vapnet tillkom.

Mer information om hur den friherreliga och den grevliga grenen kom till hittas här.

Här kan du också läsa mer om Johan Fredrik. 

Det grevliga vapnet

När Johan Fredrik Aminoff 1819 upphöjdes i grevlig värdighet med begränsning av denna värdighet till stiftaren och hans äldsta son, son efter son, gjorde han endast de ändringar i vapnet som svensk och finsk heraldisk tradition kräver. Skölden, sköldhållarna och mottot är oförändrade.  Däremot vilar ingen krona på skölden utan tre med grevliga kronor krönta hjälmar. Den mellersta hjälmen har som hjälmprydnad fått de två fanor och det över dem placerade namnchiffret som i det friherrliga vapnet reste sig ur friherrekronan.